En korrekt långtidsmätning är enda sättet att bedöma radonhalten i bostaden.
Faktakontroll: Råden följer svenska myndighetskällor och kontrollerades 15 september 2026.
Radon syns inte, luktar inte och kan inte bedömas utifrån husets ålder eller kommunens radonkarta. Det enda sättet att veta halten i den egna bostaden är att mäta. För ett årsmedelvärde som går att jämföra med referensnivån ska mätningen normalt pågå minst två månader under eldningssäsongen, 1 oktober–30 april.
I befintliga bostäder är referensnivån 200 becquerel per kubikmeter luft (Bq/m³). Ett resultat över nivån betyder inte att du ska köpa första bästa fläkt. Först behöver källan och transportvägen utredas; rätt åtgärd skiljer sig mellan markradon, byggmaterial och vatten.
När bör du mäta?
Mät om huset aldrig har kontrollerats, om det gått många år sedan senaste mätningen eller om ventilation, uppvärmning, grundkonstruktion eller fönster har ändrats. Mät också efter en radonåtgärd och gärna inför eller efter ett bostadsköp när ett aktuellt protokoll saknas.
En långtidsmätning under eldningssäsongen ger bäst underlag för årsmedelvärdet eftersom huset normalt är mer slutet och temperaturskillnaden mellan ute och inne påverkar luftflödena. En korttidsmätning kan ge en snabb indikation men bör inte presenteras som ett säkert årsmedelvärde.
Steg 1: välj rätt mätning och laboratorium
Beställ dosor för långtidsmätning av radon i bostad. Kontrollera att laboratoriet är ackrediterat för metoden; Swedacs ackrediteringsregister är den säkraste kontrollen. I beställningen ska analys, instruktioner och en mätrapport med beräknat årsmedelvärde ingå.
Var försiktig med billiga elektroniska konsumentmätare som enda beslutsunderlag. De kan vara användbara för att följa variationer eller felsöka efter en första korrekt mätning, men kvalitet, kalibrering och osäkerhet varierar. En godkänd spårfilmsmätning är enklare att dokumentera för myndighetskontakt, förening eller framtida försäljning.
Steg 2: bestäm antal dosor
Följ alltid laboratoriets och Strålsäkerhetsmyndighetens metodbeskrivning. Som praktisk grundregel behövs mätning i minst två rum där någon vistas regelbundet, exempelvis sovrum och vardagsrum. Mät på varje våningsplan som används som bostad. Ett sovrum där dörren ofta är stängd bör ha en egen dosa.
Källare som bara används till förråd säger mindre om den faktiska exponeringen än bostadsrum, men kan behöva mätas vid en radonutredning. I stora hus eller planlösningar med separata ventilationszoner kan fler dosor behövas. Laboratoriet kan hjälpa till att dimensionera upplägget.
Steg 3: placera dosorna rätt
Placera dosan i normal andningszon enligt instruktionen, på en hylla eller ett bord där den får fri luft omkring sig. Den ska inte ligga på golvet, döljas i ett skåp eller stå direkt intill fönster, ytterdörr, tilluftsdon, frånluftsventil, element, kamin eller annan värmekälla. Undvik även direkt solljus, fukt och platser där barn eller husdjur kan flytta den.
Skriv ner dosans identitet, rum, våningsplan, startdatum och klockslag. Ta gärna ett foto av placeringen. Byt inte plats under mätningen om laboratoriets instruktion inte uttryckligen medger det.
Steg 4: lev normalt under mätperioden
Håll bostaden i normal drift. Ventiler ska vara öppna som vanligt, mekanisk ventilation ska gå med normala inställningar och huset ska vara uppvärmt och bebott på vanligt sätt. Att vädra onormalt mycket eller stänga av ventilationen gör resultatet mindre representativt.
Anteckna längre frånvaro, ventilationsfel eller byggarbete. Om bostaden stått tom en stor del av perioden bör laboratoriet bedöma om mätningen kan användas eller behöver göras om.
Steg 5: avsluta och skicka tillbaka direkt
Notera slutdatum och klockslag, packa dosorna enligt laboratoriets instruktion och skicka tillbaka dem utan onödigt dröjsmål. Analysrapporten ska ange mätperiod, vilka rum som ingått, resultat per dosa och beräknat årsmedelvärde med mätosäkerhet.
Spara både rapport och planritning eller placeringsnotering. Dokumentationen är värdefull om huset byggs om, säljs eller om en senare mätning avviker.
Så tolkar du resultatet
- Under 200 Bq/m³: resultatet ligger under referensnivån för befintliga bostäder. Spara protokollet och överväg ny mätning efter större förändringar av ventilation eller grund.
- Nära 200 Bq/m³: ta hänsyn till rapportens mätosäkerhet. Be laboratoriet eller kommunens miljö- och hälsoskyddskontor om råd innan du drar en skarp slutsats.
- Över 200 Bq/m³: utred källan och planera åtgärd. Efter åtgärden ska effekten verifieras med ny mätning.
Radonhalten varierar över tid. Ett enskilt dygnsvärde från en elektronisk mätare kan därför inte jämföras rakt av med ett långtidsberäknat årsmedelvärde.
Varifrån kommer radonet?
Markradon är den vanligaste källan. Undertryck i huset kan dra in jordluft genom sprickor, rörgenomföringar, golvbrunnar och otätheter mot mark. Åtgärder kan vara tätning, radonsug, radonbrunn eller justerad ventilation beroende på konstruktion.
Byggmaterial kan avge radon, främst så kallad blåbetong som användes ungefär från 1929 till slutet av 1970-talet. Här handlar åtgärden ofta om ventilation och luftomsättning, ibland kompletterad med ytskiktsåtgärder. Materialet kan identifieras med gammamätning som del av en professionell utredning.
Hushållsvatten är främst relevant vid egen borrad brunn. När radonrikt vatten används kan radon övergå till inomhusluften. Kommunalt vatten har sällan höga halter. Misstänks vattenkällan behövs separat vattenprov och en åtgärd avsedd för vatten.
Vem ansvarar?
I en villa ansvarar ägaren för mätning och åtgärder. I hyresrätt ska hyresvärden se till att inomhusmiljön inte medför olägenhet; börja med att kontakta värden och vänd dig till kommunens miljö- och hälsoskyddskontor om problemet inte hanteras. I en bostadsrätt ligger det övergripande ansvaret normalt hos föreningen, även om tillträde till lägenheter behövs för representativ mätning.
Gör inte stora ventilationsingrepp på egen hand. Fel åtgärd kan försämra luftkvalitet, fuktsäkerhet eller brandskydd. En radonkonsult bör kunna förklara källan, föreslagen teknik, förväntad effekt och hur resultatet ska följas upp.
Vanliga misstag
- Mätningen är för kort. Några dagar visar variation, inte ett säkert årsmedelvärde.
- Dosan står fel. Fönsterbräda, golv, element eller ventil kan snedvrida resultatet.
- För få rum mäts. Ett värde i källaren beskriver inte automatiskt sovrummen.
- Ventilationen ändras under perioden. Resultatet speglar då inte normal användning.
- Åtgärd väljs före källutredning. Mer ventilation löser inte alltid markläckage och kan påverka energianvändning.
- Ingen kontrollmätning görs. En installerad radonsug är inte ett bevis på att nivån verkligen sjunkit.
Slutsats
En bra radonmätning är enkel men kräver tid och disciplin: ackrediterad analys, rätt antal dosor, normal drift och minst två månader under eldningssäsongen. Om årsmedelvärdet ligger över 200 Bq/m³ ska orsaken utredas före åtgärd och resultatet sedan verifieras. Det ger bättre beslutsunderlag än både gissningar utifrån husets ålder och korta mätningar som råkar se bra ut.
Källor och faktakontroll
Faktakontrollerad 15 september 2026.
- Strålsäkerhetsmyndigheten: Att mäta radon – nationell vägledning och metod för mätning i bostäder.
- Strålsäkerhetsmyndigheten: Referensnivå och gränsvärden för radon – 200 Bq/m³ i befintliga bostäder.
- Boverket: Mät radon i ditt hus – när och varför mätning behövs.
- Boverket: Vad är radon? – källor i mark, byggmaterial och vatten.
- Swedac: Ackrediteringsregistret – kontroll av ackrediterat laboratorium.